Vilket är djuret?


Det blir inte så himla bra bilder på ett mörkt museum med en mobilkamera....men man fick ju inte fota alls så..... :) Men vad är det för djur då? Tog denna bild endast för Johannes skull, och han blev ju glad och överraskad :)

Jag har nu kommit hem efter en vecka i Stockholm. Hade en skön vecka, även om det var väldans varmt i slutet på veckan. Då känner man verkligen av att man är i stan. Värmen slår från husväggar och mark och det blir ...ja....varmt. Men jag gick runt i olika parker och läste böcker så det gick ingen större nöd på mig.

Jag hälsade på hemma hos Elsa.

Titta vilken sötnos. Träffade även Elsas föräldrar (oxå sötnosar :) )och jag fick te och scones. Vad mer kan man begära. Jag tror fortfarande inte att M och J pratade skit om mig när de pratade spanska....eller? :)

Så var jag och Elsa och Elsas mamma på stan. Det var varmt och mycket folk, det hade varit gott med en kall cider, men istället blev det en varm kopp te, det funkar ju det med. Vi strosade runt och tittade på allt möjligt och omöjligt.

Sedan åkte jag hit oxå

Man är ju lite nördig.... :) Strosade runt därinne (Naturhistoriska riksmuseet) i fem - sex timmar och då kändes det skönt att vara själv. Vem annars hade stått ut att gå där och titta på fjärilar, skelett och uppstoppade djur? Vissa saker förstår inte mina vänner. På kvällen hade jag tänkt att gå på en spelning med Lars Demian + Johan Johansson + Dan Viktor, men orken fanns inte. Något jag kanske ångrar såhär efteråt....


Stockholm är en väldigt fin stad. Att det är vatten inne i stan gör mig bara det lite kär. Så ska det vara. Men jag tror inte att det är min grej ändå att bo i stora staden. Trots allt folk så kände mig lite ensam. Men visst, pratade med lite folk där i parkerna.

Hann läsa två böcker. Liza Marklunds Livstid och John Ajvide Lindqvists Pappersväggar. Är inte överförtjust i Marklund, men det funkar bra som lite tidsfördriv. Lindqvist-novellerna gjorde mig lite besviken, visst kan han bättre än sådär??? Har ett gäng böcker kvar att läsa så det är väl bara att sätta igång innna jag börjar jobba.


Här satt jag de flesta eftermiddagarna. Nära hem när man hade lite ont i tassarna och mycket folk att titta på, eller spionera eller vad man nu gör :)

Det var en kul vecka, men det var väldigt skönt att komma hem igen. Tyvärr var det ingen Sixten där som väntade på mig, nu har han varit borta i 4 veckor.....*SUCK* Jag vill ju ha katt!

Idag har jag varit och lunchat med H. Åh vad trevligt. Det gäller att passa på nu när jag är ledig och är i stan, det är då jag hinner göra allt det där. Imorgon ska jag hem till S och luncha, jag är bra på att bjuda in mig själv till folk! :)

Dagens plus: Jag fick träffa den söte mannen.
Dagens minus: Jag kunde inte utföra mitt Vita-Stenen-Uppdrag
Dagens fundering: När kommer åskan, egentligen?


Kommentarer
Gunvor

Fin järv ;)



Och dessutom fick du sista exet av Craft Stampers senaste nummer på Skapa så där blåste du mig garv



Kram, Gunvor

2008-07-28 @ 23:21:07
URL: http://gunvors.blogg.se/
Elisa

Fru nyfiken i en strut undrar SÅ vad det betyder med ett vita-stenen-uppdrag! Berätta!

2008-07-30 @ 09:13:31
URL: http://elwan.blogg.se/
Chruss

Hmmm...åskan? Gillar du det?

funderar

2008-07-30 @ 20:22:25
URL: http://chruss.blogg.se/
Malin

Ser ut som en mård...(djuret).

Naturhistoriska är ju fantastiskt intressant. Jag och maken har haft två Stockholmssemestersvängar då vi plöjde museer så det stod härliga till gilla

2008-07-31 @ 20:17:17
URL: http://zyzter.blogspot.com
Laila

Djuret du fotat är en järv faktiskt. Lever upp i fjällen i Norrland.



VAd kul att du hade en skön tur här i Sthlm

2008-08-04 @ 00:27:14
URL: http://tillklippt.blogspot.com
Karin

Laila har rätt. Det är en järv! Undrar hur en bjärv ser ut, som de hade i Pistvakt?



När jag var riktigt liten så slog åskan ner i vår TV-antenn när pappa och jag stod precis framför TVn. Efter det var jag vettskrämd för åskan och satt i bilen när det åskade. Det enda ställe jag kände mig säker på var i sommarstugan, för där fanns varken el eller TV. Sen en sommar när jag var en sådär 14 år var vi på husvagnssemester i Norge, en dag när jag var på väg från affären på campingplatsen till husvagnen bara blixtrade och small det helt utan förvarning! Jag blev stående med händerna om huvet och hade det inte börjat spöregna hade jag nog stått kvar än!!! När jag kom tillbaks till husvagnen både skrattade och grät jag och efter den händelsen så är jag faktiskt inte lika rädd längre. Det stämmer kanske det där de säger att en ny chock kan hjälpa...

2008-08-28 @ 23:05:54
URL: http://Karinsthoughtsonlife.blogspot.com


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0