Ja nu börjar tatueringen bli som den ska..tror jag :) Jag är fortfarande väldigt nöjd med den. Får väl börja med att visa den gamla tatueringen

Kanske svårt att förstå var den sitter. Detta är alltså min högra axel-arm eller heter det kanske arm-axel? :) Tatueringen har väl inte blivit så himla ful i färgen, däremot att har den flutit ut lite. Den lille ödlan har varit med mig i ungefär 15år och jag har väl gillat den hela tiden, förutom när den blev jämförd med ödlan som satt på Sandgrunds fönster.... :)

Nu är alltså ödlan borta och istället finns där en paisley.

Ödlan ligger gömd under det innersta i paisleyn. Det lila i tatueringen syns inte så himla mycket, men det kanske kommer fram med tiden? Det turkosa är starkt och fint iaf. Så....vad tycker ni??

 

Igår var jag i Kristinehamn och hälsade på Maria-Therese för att ägna oss åt vår gemensamma hobby, scapbooking. Lena kom och förgyllde tillvaron tyvärr saknades Helene för att göra kvartetten fulltalig, men vi räknar med att det blir fler gånger. Bara det är dagsljus en dag så ska jag fota mina alster och visa upp. Det var i alla fall otroligt avslappnande och trevligt att flamsa och tramsa och inte vara ett dugg överens om färgerna....

 

Idag har det varit en heldag på jobbet. Jag har verkligen haft alla lektioner jag ska ha en måndag utan något avbrytande. Det går rätt bra... Kemisalen hittar jag till. Biologisalen hittar jag till. De andra salarna är mer tveksamma, men efter lite omstrukturering i schemat så komer jag bara vara i ett annat klasrum, så det borde jag ju lära mig. Det största problemet denna terminen är alla nya sjuor...4 klasser, alltså 100 elever i runda slängar. Löjligt många namn att lära sig. Men inte nog med det, man ska lära sig rätt namn på rätt elev...jag gör mitt bästa och hoppas att det räcker.

 

Kämpar vidare med att lära mig Smartboard och alla finesser. Det finns ju hur många finesser som helst, så mcket att tänka på och mycket att komma ihåg. Måste öva...men när? och var? Det är ju alltid folk i salarna. Kanske någon torsdag när jag ändå är kvar på skolan och väntar. Det löser sig nog.

 

Imorgon ska min lilla nya fina bil få åka till ett garage och träffa ett par bilkunniga killar. Hoppas de tar hand om bilen bra. Jag ska istället få låna en annan bil, jag hoppas på att det inte blir min gamla...utan den snabba...silvriga....tokiga....jag lovar att köra försiktigt och inte köra ihjäl mig eller andra....bara tävla lite.... Det ska vara roligt att köra bil. :)

 

Dagens plus: Att getingen som satt fast inne i byxbenet inte stack mig

Dagens minus: Inomhus trots att det var sol hela dagen

Dagens fundering: Ommöblering i lägenheten?

Idag körde vi igång på jobbet på allvar, nu var det dax för lektioner. Nu är ju mina torsdagar väldigt bra, inte så många lektioner. De två som blev kvar efter uppstarten bestod till största delen av fotografering... Så det blev inte så mycket vettigt gjort. Men imorgon är det allvar, fullt blås liksom! Nu är vi nästan klara i kemisalen, det är väl bara 7-8 kartonger kvar att packa upp. Det mesta i dessa kartonger ska antingen diskas i diskmaskinen eller skruvas upp på väggen, alltså typ ögondusch, brandfilt och andra coola grejer ;) Har nu hittat grejer jag är mer nöjd med än andra grejer, vissa saker ångrar jag rent av och vissa grejer förstår jag inte alls hur de har tänkt att man ska kunna lösa. Men det ordnar sig väl, bara man blir van.

Änu en gång på jobbet insåg jag att jag har världens bästa klass. Vi hade håltimme samtidigt så vi umgicks nästan allihopa i 'vårt' lilla pentry. Skratt och skoj och härliga diskussioner. De är verkligen helt underbara. Det var längesedan jag såg så många olika individer ovh viljor funka så bra tillsammans. Det är härligt att bara lyssna och titta på dem. De gör mig på bra humör, härligt att få träffa dem så ofta!

Jag vet att jag klagade på mitt schema innan vi ens börjat jobba, nu kan jag säga att av en rad helt lyckliga slumpartade händelser så har mitt schema förvandlats till ett av de bästa jag har haft. Förstår ni hur bra jag har det på jobbet? Okej, det finns väl vissa saker man vill ändra på, men allt är ju inte möjligt!

Idag på jobbet var det dags att säga hejdå till Liselott som antagligen gjorde sin sista dag. Hon och henes familj ska flytta till Kina ett par år på grund av jobb. Jag tycker det är häftigt, att packa ihop familjen och sticka till Kina några år...bara sådär...

Detta kort gjorde jag till LL från kollegorna. Jag gjorde et igår när jag satt och hade noll inspiration. Då kikade jag in på kotskiss.se och blev inspirerad av ett kort där som jag liftade, vad skönt det är att kunna göra så och komma igång med att göra något. Så den sidan kommer jag att använda mig av fler gånger. Nästa gång kanske jag verkligen använder skissen och inte ett av de färdiga korten :)

Imorgon ska jag köpa nya skor att ha på jobbet. Jag införskaffade ett par ballerinaskor som jag skulle ha som inneskor, men det var ingen hit. Jag är allergisk mot dem. Mina tår är helt konstiga och kliar och det går en tydlig linje vid mina skor.... Har hittat ett par snygga zoo york-sneakers. Så det blir en beställning! Shit! Hade bestämt mig igår för vilka skor jag skulle köpa, men nu....nu har de fått in nya skor....suck....nu finns det lila och turkosa oxå. Ständigt dessa val! Lila...hmmmmmm....turkosa......guldmönstrade...... bilder kanske?

 

Lite guldmönstrade kanske?

Lila kanske?

Silvriga? (dessa var ju de jag tänkt köpa från början)

Kanske turkosa?

 

Ja det är inte lätt! För övrigt tycker jag att det funkar riktigt bra att ha inneskor på jobbet. Men tanken om att det skulle bli mindre smuts på det sättet är för mig en gåta. Mina nuvarande skor har vit sula och de är otroligt skitiga, löjligt skitiga rent av. Hur är det möjligt???

 

Dagens plus: Ett leende på mina läppar efter en bra resa (for you M-T :) )

Dagens minus: Planeringen gick sådär

Dagens fundering: Varför är otack världens lön???

 

 

 

Fick en beställning på ett kort som skulle till ett dagis och det var ett tack-kort för det gångna året. Beställaren ville att det skulle vara myror på kortet eftersom avdelningen heter just Myran. Så äntligen fick jag användning för mina qk-myror. Jag har väl haft den dien i 5-6år och aldrig använt den, så det var härligt att få stansa till den. Använde även mina nya spellindersdies, gillade den svängiga formen. Det jag saknar är så klart stämpelmotiv, men jag tänkte prova att göra kort utan stämpel, men det var lite svårt tyckte jag... Fick ju se ett fint kort som Diana gjort och stal uplägget. :)

Nu har jobbet verkligen kommit igång. Det har varit två dagar med elever. Jag har inte hunnit klart allt i kemisalen ännu, det har strulat med diskmaskinen där, får se hur det ska lösas. Vi vill ju diska allt innan vi ställer in det i skåpen, men vi får väl se hur det blir med den saken... Har väl 30 kartonger ouppackade ännu.

 

De var härligt att få träffa klassen igen, de såg ut ungefär som vanligt :) Lika härliga och lika glada som före sommarlovet. Underbart! Det blir ett härligt läsår!

 

Att börja jobba i en sprillans ny skola är väldigt häftigt, men det är mycket att fundera på. Hur vill man ha alla grejer. Jag försöker ju tänka ut något fiffigt system på det mesta men det är inte alltid jag lyckas. Jag hamnar alltid i 'å ena sidan men å andra sidan'-fällan och så blir inget gjort alls.....typ... Men jag har tänkt ägna morgondagen åt att packa upp, tisdag har vi utbildning och på onsdag ska jag börja panera mina egna lektioner och dra upp riktlinjer för terminen. Ska bli kul med att undervisa i biologi i sjuan igen, det var många år sedan så det behöver jag verkligen fräscha upp.

 

Jag funderar lite på att flytta runt mina möbler lite här hemma...men hamnar i det där veliga stadiet (som jag förvisso alltid befinner mig i....) Ska mäta lite på möblerna och se vad det blir... Det blir ju jäkligt mycket att flytta runt på...men det kanske blir en grymt bra lösning.....

 

Helgen har varit lugn och sansad, har gjort allt jag hade bestämt mig för att göra, sånär som på ett kort till en kollega som fyller år, men det ska jag göra imorgon. Har hela idéen klar i huvudet, så det är bara att sätta igång direkt. Det får bli morgondagens projekt. Samtidigt som jag ska göra matlådor, det är ju ett projekt som inte varit så aktivt under sommaren...inget superkul projekt heller...

 

Jag har även lärt mig att om saker och ting verkar för bra för att vara sant, så är det antagligen inte sant heller. Ett telefonsamtal som fick världen att svänga runt lite. Men det är väl skönt att det rör på sig? På gott och ont... Men nu är det tyst och lite tomt, om sanningen ska fram....om det nu är sant förstås ;p

 

Dagens plus: Otroliga planer i huvudet

Dagens minus: Pysselsugen, men har ingen att pyssla med just nu

Dagens fundering: Kommer jag hinna lära mig allt nytt nu då?

Primtalens ensamhet - Paolo Giordano

Mattia är en överintelligent pojke med en förståndshandikappad tvillingsyster, Michela. Att ständigt ha systern i släptåg känns förödmjukande för honom. Så när tvillingarna för första gången blir bjudna på ett födelsedagskalas hos en klasskamrat bestämmer sig Mattia för att lämna Michela ensam i parken med löftet att han snart ska komma tillbaka. Men synär han återvänder är systern spårlöst försvunnen.

Alice är en flicka som liksom Mattia bär på en mörk hemlighet. Mattia och Alice knyts hårt samman, men utan att lyckas nå varandra. De är som talen som matematikerna kallar primatalstvillingar: två primtal som är skilda åt av ett jämnt heltal. Nära men aldrig tillräckligt nära för att verkligen vidröra varandra. (Hämtat från bokia.se)

 

---

Mattia lider och skär sig själv efter det som har hänt. Alice lider och svälter sig själv. Ingen av dem har någon i närheten som vågar/kan/vill ställa upp för dem. De växer upp tillsammans men vägarna slijs åt men de kan ändå inte glömma varandra på något vis. Kanske hittar de tillbaka till varandra, eller inte. Det är lite oklart....kanske det som är grejen med primtalstvilingarna. :)

 

 

Boken är sorglig och inte ett dugg uppmuntrande, vilket inte alls behöver tolkas som något negativt. Det står på baksidan av boken att den handlar om vänskap. Men nej, det vill jag nog itne säga att den gör. Möjligen till försök till vänskap. För det är ingen i boken som är direkt vänner.

 

Det var en bok som började bra men som slutade sämre, det ledde ingen vägen på något vis.

Betyg:

...både vid att vara ledig och vid att jobba. Efter ungefär 3 minuiter i bilen på väg till Säffle i torsdags så kändes det inte som om det varit ledigt någonting alls. Men när man väl kom till Säffle var det ju mycket nytt. Det är lätt att gå vilse på skolan. Inget är där det var förut och det är lite förvirrande. Men nu har jag nästan kommit i ordning på min arbetsplats, det blev en hel del möten förra veckan och i kemisalen står kartongerna kvar. Har ännu inte börjat planera lektionerna....men eleverna kommer ju inte förrän på torsdag.... Bråda dagar med andra ord! Det enda jobb jag gjort hemma under helgen är att leka med min nya jobbdator....det är väl värt lite det med :)

Idag har jag burit däck. Ner med de gamla vinterdäcken till den gamla bilen och upp med de till den nya bilen. Bära däck i hur många trappor som helst är trots allt lite jobbigt. Eller oxå är det dax att sätta igång och träna lite... Nåja! Nya bilen har oxå blivit fixad så nu är det bara att ut och åka...bara lite smågrejer kvar.

På pysselfronten jobbar jag vidare med släktalbumet.

Här är det min mamma och min moster som fick hamna på LO.

 

Jag har kollat på film den här helgen, mörka kvällar så känns det helt okej. Idag så jag Shutter Island (iofs såg jag den mer mitt på dagen, men ändå). WOW vilken film! Den gillade jag verkligen, blev helt betagen. Kände mig helt matt efteråt, och jag kan väl inte skylla allt på de där jäkla däcken? ;) Nu är jag grymt sugen på att läsa boken oxå. Jag har stått och hållt i den under mina bokköps-turer under somaren, men sedan blev det inget med det. Men nu kanske jag kan ångra mig. Har precis börjat att läsa Nesbö och det verkar lovande. Jag har även sett Påven Johanna idag. Har nämligen hört att boken ska vara så otroligt bra, filmen var väl halvdan. Inte så chockartat och sådär, men värd att titta på om man inte har något annat för sig :)

 

Imorgon är det dax för Säffle igen. Det är inte så tokigt att jobba igen, det är kul att träffa kollegorna och det är spännande med skolan. Men att ha en klocka som ringer 05.33 känns rätt värdelöst. Det är nog det som är det svåraste att vänja sig vid...

 

Dagens plus: Däcken är på plats och bilen är fixad

Dagens minus: Ett oväntat och obehagligt telefonsamtal

Dagens fundering: Varför går mina hissgardiner alltid sönder??

Fyrmästarens dotter - Ann Rosman

Beskrivning:

Det var som om murbruket inte längre orkade bära den tunga hemlighet som stenhuset så länge bevarat. Innanför väggen fanns ytterligare ett rum som en gång hade tillhört fyrmästarens familj. I dunklet därinne låg en människokropp. Ansiktet var vänt mot dem som om de varit väntade.

På den lilla ön Hamneskär utanför Marstrand pågår ett intensivt arbete med att ställa i ordning den nya turist- och konferensanläggningen. Bostäderna för den tidigare fyrpersonalen på ön ska rustas upp och den renoverade krinolinfyren Pater Noster från 1868 ska återbördas till sin ursprungliga plats. Det är april och invigningen närmar sig.

Två polska murare håller på att reparera den inre väggen i fyrmästarbostadens matkällare när de får en mycket obehaglig överraskning. Väggen ger plötsligt vika och i utrymmet bakom vilar kvarlevorna av en man. Kroppen är välbevarad men har av allt att döma legat där länge.

Karin Adler, vid kriminalpolisen i Göteborg, får hand om utredningen. Till en början har man inte mycket att gå efter bara en förteckning över försvunna personer och en vigselring. Det blir inte heller bättre av att Karins förhållande med sambon Göran är på upphällningen och att relationen till den fyrkantige kollegan Folke närmar sig kokpunkten. Allt medan mystiken kring den döde mannen tätnar. Vem är han? Och varför har han blivit inmurad?

---

Efter att en kompis pratat om bok nummer två i serien om Karin Adler så tog jag itu med första boken. Jag slås av likheten med Läckberg men jag tycker mycket mer om det här. Det som är förvirrande för mig är att det är väldigt många personer att hålla reda på och jag tappar lite koll på hur de är släkt eller hur de känner varandra. Men jag är ju rätt van att jag tappar bort det.... :)

Jag kommer definitvit läsa fler böcker om Marstrand och Karin. Det var riktigt bra deckarläsning.

Betyg:

Imorgon är det dags att börja jobba igen. Det känns sådär. Det ska bli skojigt att träffa kollegorna, skoj med den nya skolan...men att gå upp tidigt lockar inte alls. Att veta att på tok för många flyttkartonger väntar på mig känns heller inte roligt. Jag hade ju tänkt att åka till Säffle en regnig dag för att packa upp lite, men så blev det aldrig. Okej, det har väl regnat någon dag...men då lockade inte Säffle.... Men men, det är väl bara att sätta igång och jobba helt enkelt. Men det ska bli lunch med Mari imorgon, det ska bli väldans trevligt. Så blir det spännande att se vilka som är kvar i kollegiet, det brukar alltid vara lite oväntade tapp under semestern. Nu vet jag ju redan ett par 'oväntade' så det kommer väl inte chocka så myclet. Det brukar alltid vara spännande att se vem som kommer istället, ett par tjänster får ju nya ansikten. Så ska jag försöka överatala rektorna tt göra om mitt schema, för det ser för täskigt ut, rent ut sagt. Men det kommer ju inte gå, det vet jag, men ändå :)

Idag har jag bara tagit det lugnt. Började med fika hos Anna och barnen. Trevligt trevligt. Världens godaste vinbärspaj blev det oxå. Nya livet börjar imorgon! (igen)

Min nya bil är fortfarande otroligt fin. Har köpt den där tändkassetten, den ligger i sin kartong i bilen och det räcker ju. För lampan har inte lyst en gång efter det. Så otroligt praktiskt! Undrar om det funkar så med allt som strular med bilen. Kanske kan jag köpa lite olja och oljefilter och lägga i bagagen och 'Dags för service' slutar lysa också. Väl värt ett försök! Som tack för detta får fin-bilen vila imorgon och det blir Gamla Pärlan som åker till Säffle imorgon. För många och stora förändringar är inte bra!

Jag skulle göra ett grattiskort till mamma som fyllde år häromdagen. Jag hade svårt att få till något och därför liftade jag mig själv. Tog ett kort som jag blev så himla nöjd med och gjorde ett likadant. Bytte ut texten till ett Grattis bara. Det blev bra även denna gång.

Lilla söta humlan kan snurra runt där i blomman. Gillar att det är något som rör sig. Kom på i efterhand att jag skulle ju haft minibeads på vingarna, eller åtminstone 3d-lack. Men det gick ju bra utan.

 

Snart komemr jag visa upp min nya tatuering oxå. Jag beundrar den varje gång ja ser den. Jag är så otroligt nöjd. Nu har den skrovliga sårskorpan läkt bort och snart kommder det bli som riktig hud istället. Nu syns till och med den lila färgen. Direkt när det var klart såg det bara ut som om det var turkos som färg, men det fina lila finns ju oxå. Lovely!

 

Inkywings har en tävling om att göra ett eget stämpelmotiv, jag hade ju tänkt så storslaget....men det blev visst inte så mycket och så bra som jag trott. Ska sända in mina alster per mail och sedan får man väl se. Det är en väldigt rolig tävling iaf. Måndag är sista dagen, jag tror jag ska försöka göra något i helgen. Ska samla på mig lite mer tankar och idéer. Jag har många riktigt bra förslag på textstämplar, det är bara att kunna göra något snyggt av det...

 

Klockan är nu 21.30. Jag är inte trött. Jag vill inte sova. Imorgon ringer klockan 05.33. Jag BORDE alltså sova nu... Men jag ska bara...

 

Dagens plus: Fika med Anna

Dagens minus: Sista dagen på semestern

Dagens fundering: Hur ska jag hinna allt på jobbet på bara en vecka innan trollen kommer?

Den dagen min dotter blev galen - Michael Greenberg



"

"Några veckor innan boken skulle ut skickade jag ett exemplar till min dotter Sally. Med en växande oro hade jag skjutit upp detta in i det längsta. Sally hade bett mig att använda hennes riktiga namn i min memoar, men utan att veta dess innehåll. Att skada henne var det jag minst av allt önskade, men på något sätt var det ett svek bara att skriva boken. Jag avslöjade hennes psykos, skildrade i detalj sådant som hade gjort mindre ont om jag varit tyst. Jag har glömt nästan allt som hände den sommaren, någon slags barmhärtig manisk glömska antar jag, berättade Sally för mig.

När Sally hade läst boken ringde hon. Jag kände det som om jag läste om någon annan, en femtonåring som kallades Sally som hade besökt helvetet och som var den enda som inte visste om det. Hur många får en chans att se sig själva på det viset?

Jag kommer ihåg den nervösa bävan jag kände när jag påbörjade boken för många år sedan. Jag skrev sextio sidor och beslöt mig för att inte fortsätta: det verkade smaklöst att avslöja våra liv på ett sådant offentligt vis. Men ett år senare plockade jag fram sidorna och fortsatte skriva. Det slog mig att den här boken saknades bland all litteratur som fanns om galenskap."

Sommaren 1996 när Michael Greenbergs dotter Sally var 15 år blev hon från en dag till en annan manisk. Plötsligt var hans dotter som en främling för honom. Här berättar han insiktsfullt och smärtsamt om sommaren då hans älskade dotter Sally drabbades av en svår psykisk sjukdom."

Ja, det är ju precis så det var. Pappan skriver om hur han upplever den här sommaren och vad som händer. Det var intressant att läsa det, men jag blev inte helt betagen.

 

Betyg:

Vilken skönhet :) Idag fördes pengarna över, jag fick nycklarna allt var frid och fröjd. Hoppar in i bilen och se, lyser det inte en liten konstig lampa i panelen. Inte precis vad jag hade tänkt mig. Smsar Jan som är den som jag känner som är bäst på bilar. 'Kom hit så kollar jag' säger han. Åker dit. Han kollar, han ler brett (kanske ett hånleende rent av??) och säger. 'Dax att köpa ny tändkasett'. Så praktiskt att det bara kostar ett par tusen. Det får bli morgondagens uppgift. Nu ska jag bara njuta av min fina bil på parkeringen. Sjukt snygg färg på den iaf. :) Ska bara ta bort Arvika-dekalen på bakrutan, sedan kan man ut och åka utan att skämmas :) Vad behöver jag mer göra, köpa nya blinkersglas, fixa handbroms, lacka om lite, nya fälgar....ja men gud vad kul det är att bil... Har dock en annan schysst, något rostig, bil till salu :)

 

Det är väl i stort sett det enda jag gjort idag, köpt en bil. Behöver man göra mer saker? :) Har i och för sig börjat förbereda mig för jobbstarten. Kollade mitt schema, ett riktigt jäkla uselt schema....suck....många långa dagar i Säffle. Sedan gick jag det naturliga varvet bland pennorna...köpte lila OH-pennor och tyckte det skulle bli bra att ha. När jag kom hem kom jag på att vi bara har smartboard på Nya Skolan. Sedär...två lila pennor över. :) Vilken tur att jag köpte en 'vanlig' penna som skriver lila. Imorgon ska jag nog kolla i de där två flyttkartnogerna jag tog med mig hem från jobbet vid sommarlovets början. Kanske var det något jag skulle sortera i dem...

 

 

Häromdagen gjorde jag ett kort som jag skickade till Helene. Tack vännen för att du hjälper mig med livets stora och svåra beslut :) Jag använde en av mina nya Stampsmith-stämplar och även min nyinköpta magnoliadie, det är bården på högerkanten. Gillar att den är så pass oregelbunden. Nu ska jag bara komma på något bra ställe att förvara den på, den passar inte någonstans just nu. Eller kanske ska jag köpa mig en sådan cd-fodrals-väska och fixa till med magnet till mina spellbinders och cookiecutter.... Kanske imorgon? :)

 

 

Nu ska jag gå och läsa vidare i boken som får mig att fnissa högt.

 

Dagens plus: Nya bilen (trots allt...)

Dagens minus: Känslan av att vara tjatig

Dagens fundering: En turkos penna kanske måste införskaffas? Eller pärm? Nya ordningssamma livet kanske börjar på torsdag....? Kanske?

Ja visst blir det mörkare nu på kvällarna, men det är inget jag lider av, snarare tvärtom! Jag gillar mörkret, regnet för då tänder man ljus, dricker te och kollar på film, eller umgås, eller läser bok, eller sådär. Kan kanske bero på att jag inte är någon soldyrkare direkt...

Jag har kommit igång lite mer med mina stämplar igen. Det känns roligt, det har suttit hårt inne. Det har inte ens kännts roligt att göra något... Men nu har jag gjort ett grattiskort till mitt ena brorsbarn, inte helt otippat till Gustav som fyllde 7 år nyligen.

Jag tycker detta är en väldigt effektfull teknik och det blir fint. Det gäller bara att hitta de rätta stämplarna som funkar. Ibland är det skönt att ha ett stort urval. :) bokstäverna är qk chocolate, ett av de första 4x8-alfabeten jag köpte, men som jag använder väldigt sällan. Vet inte riktigt varför, för jag tycker ju om det. Här passade det perfekt iaf.

 

Idag har jag roat mig med tvättstugan, något oförtänkt men det blev bra ändå. Till min fasa upptäckte jag en bamsig spindel som sitter ovanför min lägenhetsdörr i trapphuset. Varför sitter den där? Ja, antagligen för att döda mig när jag helt oförberedd skuttar ut. Nu är jag ju förberedd, men kan ju inte så mycket göra.... men jag hoppas på att inte dö riktigt just nu. Det skulle komma lite olägligt! Men den har ju inte spunnit något nät, än så länge...så jag hoppas på det bästa.

 

Imorgon ska jag få min nya bil. Eller få och få är väl inte rätt ord, men den ska i alla fall få flytta hem till mig. Det blev en saab 9-5 och det enda jag egentligen kan klaga på är att det inte är mörk inredning, för det är ju snyggare, och mer praktiskt. Men det är snygg färg på den. Lite småfix är det så klart, men inget som inte pengar kan åtgärda...

 

Dagens plus: Jag har hittat tillbaka till mina stämplar

Dagens minus: Vetskapen om att Hannes ligger på sjukhuset med brutit lårben. Stackars liten Skrutt!

Dagens fundering: När ska hela tatueringen att tappat det översta skiktet? (sjukt sugen på att pilla bort det, men det var visst förbjudet....)

Alkemisten - Paulo Coelho


På baksidan kan man läsa "Alkemisten är den magiska historien om Santiago, en andalusisk herdepojke, som följer sin dröm om att finna en av världens dyrbaraste skatter. Från sitt hem i Spanien reser han tlll marknaderna i Tanger och genom Egyptens öken till ett livsavgörande möte med alkemisten.

Historien om de skatter som Santiago finner på sin väg lär oss den viktigaste av alla visdomar: att lyssna till sitt hjärta, att förstå tecknen på livets väg och frmförallt att följa sina drömmar."

Det är som en liten trevlig saga man läser, men en saga som ger en mycket att fundera på.

Betyg:

För ungefär 15 år sedan, eller vad det kan tänkas vara så gick jag och Jennie och tatuerade oss. Jag gjorde en ödla och hon gjorde en solros. Med åren har ödlan bleknat och flutit ut lite och det var dags att göra något åt det. Jag har funderat och funderat och hade kommit fram till vad jag ville ha. Min plan var att göra en Tim Holtz-swirl över ödlan. Det har jag varit inne på länge, men det har inte blivit av på något vis. så helt plötsligt häromdagen slog det mig att den swirlen är på tok för krussidullig, DEN vill jag ju inte ha. Kanske var det därför som jag aldrig kom iväg. Min nya idé blev att göra en paisley av något slag. Det finns nog inget mönster som jag tycker så bra om som det. Både på tyg, papper och stämplar. Efter att ha rådfrågat Helene så var det bestämt. Jag gick till Herr Tatuerare och fick tid idag alltså. Jag gick inte till samma som förra gången. Jag blev frågad idag varför jag bytte, men jag ljög och sa att jag ville prova ett annat ställe. Man behöver inte alltid säga sanningen :)

Jag hade med mig en bild igår på en idé hur den kunde se ut. Jag visste att den inte kunde se ut precis så eftersom den var ju trots allt tvungen att täcka ödlan. Så idag traskade jag dit glad i hågen och han ritade på mig och sedan var det bara att köra igång. Ja det gjorde ont så klart, men inte dödligt ont. Jag tyckte det var ganska så avslappnande faktiskt. Vi pratade inte specieltl mycket heller....kändes inte som om man har något att prata med okända människor direkt. När vi skulle börja så frågade jag om vi kanske skulle slänga med lite färg i det hela, och han frågade vilka färger jag ville ha. Två färger poppade upp i huvudet direkt, turkos och lila. Jag gav honom fria händer att lägga färgen där han tyckte den passade bäst, jag hoppas och tror att han kan det där bättre än vad jag kan :)

Det som förvånade mig, tatueraren och hans kompanjon var att jag fick svimningskänslor efter typ 30-40minuter. Helt galet! Det bara dök upp från ingenstans. 'Wait!' mumlade jag fram och satte mig rak i ryggen. Då hämtar den ena snubben coca-cola till mig. Det värsta tänkbara! Men jag tänkte att det är ju sött som tusan och det var inte läge och fråga om något annat. Tog typ tre klunkar och sjönk tillbaka i tatuerarkoman. Så efter 1,5h så var det klart. Ha torkade bort färg och blod och jag tittade i spegeln och det var helt sjukt snyggt! Jag är så otroligt nöjd!

Han tejpade på lite hushållspapper och så skulle jag då visa den för Helene och hon skulle även fota den åt mig. Träffade henne drygt en timme efter att jag var klar, fortfarande blod och äckel....så det blev inget foto. Nu har jag tvättat och smörjt men det är otroligt svårt att fota på sig själv, så jag får visa bilder efter det att jag har fått hjälp. :) Då är det heller inte rött och svullet runt om :)

Häromdagen så hittade jag en scraptävling där man skulle inspireras av en bild. Jag gjorde en LO, men glömde skicka in den till tävlingen. Inte helt olikt mig. :) Det jag tog fasta på i inspirationsfotot var att det var en massa olika mönster blandat. Det brukar jag inte direkt göra. Jag brukar gärna hålla ihop serierna när det gäller papper. Så nu blev jag vild när jag bläddrade i spillpapperena. Detta blev resultatet.

Fotot är från det att jobbet var i Edinburgh hösten 2004. Efter att Teg tråkat mig för min 'äppeljuice' som jag hela tiden drack så bytte vi glas. URK! Jag tvingades dricka Guiness och han fick dricka min Strongbow. Båda var glada när vi kunde byta tillbaka. Efter det att vi ritat ett får i skummet i hans ölglas. :)

 

Nu ska jag beundra min tatuering en stund till, sedan läsa lite bok och sedan sova. Har börjat ha väckarklocka nu, den ringer 08.33, alltså tre timmar senare än vanligt, men det känns ändå tidigt. Så nu börjar operation 'Tillbakavändning av arbetsdygnet'. Världens tråkigaste operation!!!

 

Dagens plus: TATUERINGEN

Dagens minus: Kommer inte på något

Dagens fundering: Kanske köpa alfabet på tradera? :)

Jag tycker ju om att läsa böcker och jag har diskuterat en hel del böcker med Diana. När hon berättade att hon har ett block där hon skriver upp alla böcker hon läser och lite info om det så blev jag jätteimponerad. Vilken grej! Hon har skrivit i denna bok i, jag tror, 10 år. Nog för att det är supernördigt, men jag önskar ändå att det var min idé. Men jag är inte sämre än jag kan härmas! Så nu har jag oxå ett block att skriva upp alla mina böcker i. Idag fick jag skriva slutdatum och betyg på ännu en bok.

Jag har valt att skriva i ett vanligt a5-block så jag har klätt pärmarna. Har använt ett rutigt papper från Magnolia och sedan stämplat lila swirlar stämpelboden. Fåtöljen kommer från Paperbag och är målad med torrchalk. Sedan har jag stansat ut en grungeboardswirl och målat den med turkos akrylfärg. Det är ett härligt skimmer på den färgen som är alldeles underbart! Så har jag stansat ut chemistrybokstäver till titeln. Så några turkosa blingsetnar oxå. Ja....det var allt. :) Så nu har jag redan skrivit i fem böcker i den och det borde bli ett par till innan det är dags att börja jobba igen.

 

12 augusti är det slut på semestern. Så nu börjar lite jobbångest krypa på. Det ska bli jättekul att träffa kollegorna, det ska bli jättekul att komma igång i den nya skolan, men ändå..... Jag har vant mig vid sena kvällar och sena morgnar, snart blir det precis tvärtom. Jag tycker att det här sommaren har rusat på väldans snabbt. Jag hade ju tänkt göra så mycket...som vanligt. Men det har varit en bra semester, nu är slutknorren bara att hitta en ny (för mig) fin bil att inhandla. Pengarna sitter på kontot och det är bara att leta och leta. Jag har ju några dagar till på mig, så vi får hoppas på det. :)

 

Har ägnat alla regniga dagar åt att kolla på Dexter. Helt otroligt bra serie. I natt såg jag sista avsnittet och nu är det bara att vänta och vänta tills säsong 5 börjar. Började kolla på True Blood idag, men nej....det var nog inget för mig... Tror att det är södern-dialekten som gör att de alla låter som rednecks. Nej....det blir nog inget mer med det. Tror det blir Six Feet Under i höst, har sett hälften av de avsnitten iaf.

 

Dax att sträcka sig mot en ny bok... Bodströms kanske? Den om Hell's angels? Ännu en Booth-bok? Ja, det finns mycket att välja på.

 

Dagens plus: Fritz

Dagens minus: De storslagna planerna som det inte blev något med

Dagens fundering: Dax att boka helg i Stockholm väl?