Svinhugg - Marianne Cederwall

HÄMND! Ja, så kortfattat kan man beskriva den här boken. Den handlar om Mirjam som återvänder till Gotland med sin väninna Hervor för att tillsammans (mer eller mindre) hämnas på de tre män som för många år sedan försatte Mirjam i personlig konkurs. Mirjam kommer tillbaka snygg och rik (hur nu det gick till...) och lyckas så klart med sin hämnd. Lite väl tillrättalagt kanske, men det är en trevlig underhållning tycker jag. Passade bra som slöläsning i sommar.

Betyg:

Rymmaren - Thomas Bodström



Detta är en bok som legat länge, köpte den på rean. Men nu har jag alltså gett mig i kast med den. Det är en deckare som börjar med ett mord på Österåkeranstalten. Vad detta mord bottnar i får man aldrig veta, det blir bara början på boken... Sedan handlar allt om en fritagning från Österåker och vad som händer rent politiskt av detta. Kanske inte jätteintressant....

Men det är en lättläst bok, det går snabbt och smidigt och det som jag tycker är mest spännande är inte själva rymmar-storyn utan om personerna i boken. Vissa av dem beskrivs bättre än andra.... Jag har iaf köpt bok nummer 2 och se vad det blir :)

Betyg:

Idag vaknade jag ändå i bra tid, 08.30 ungefär. Tog upp boken jag läser nu och fortsatte från där jag slutade igår kväll. En mycket tänkvärd bok jag läser nu, Alkemisten av Paulo Coelho. Självklart kom Fritz och ville vara med. Han skulle ligga så nära så nära så att det slutligen blev på mig. Spinnande och självklart krävde han lite klapp och gos. La ifrån mig boken, och somnade så klart... Vaknade vid 11-snåret. Hoppsan! Helt makalöst vad fort dagen går när man sover så länge.

Det har bara regnat och regnat idag, så vad har då jag gjort? Scrappat lite, bläddrat i tidningar, kollat Tv, handlat lite...man kan samfatta dagen med att jag inte gjort något vettigt alls. :) Vilket i och för sig är precis det man ska göra när man har semester, och är det regnigt så passar det utmärkt! Har nu börjat kolla på säsong två av Dexter. Otroligt bra serie det där. Å ena sidan tycker man ju om honom, men å andra sidan gör man ju inte det. Det är svårt att bestämma sig.

Har senaste tiden kollat igenom alla fem säsongerna av Kalla Fötter (Cold Feet) som sändes i Sverige 1997-2003. Otroligt bra serie! Men jag är ju svag för allt det där brittiska... Så jag har skrattat, funderat och gråtit till dessa fem säsonger. WOW! Så nu vill jag åka till Manchester, någon som vill med? :)

Här har jag scrappat ett kort på mig och min svägerska Anne-Sofie när vi var i London 2004. Vi drack Pimm's-drinkar i den varma solen. Otroligt härligt! En hel kanna med drink är kanske inte det vanligaste man beställer in, men vad fasen :) Köpte med mig en flaska, som ännu är oöpnad... Tog i alla fall etiketten från flaskan och använde på min LO. Blev nöjd med min LO. Följde en skiss och denna gången kan man faktiskt se likheterna! :)

 

Nu ska jag ta ett avsnitt till av Dexter, sedan läsa lite mer bok och sedan sova. Imorgon ska jag hem till Stefan på lunch. Det ska bli otroligt trevligt, det var längesedan vi träffades!

 

Dagens plus: Det regniga vädret

Dagens minus: Det regniga vädret

Dagens fundering: Om folk nu avskyr en, varför vill de ändå vara vänner på facebook??

En geishas memoarer - Arthur Golden


Fick låna denna bok av Diana som säger att det är en grymt bra bok. Tog med den på resan till Tranås för att ha något att läsa. Det var många sidor så jag tänkte att den passade perfekt för lata dagar i solen. Men jag bläddrade snabbt igenom alla sidorna och var helt betagen. Det var verkligen en grymt bra bok!

Det handlar om en geisha i Japan på 1930-talet. En värld jag kan väldigt lite om. Men efter denna bok kan jag desto mer. Det var spännande att läsa och jag blev tagen av hur otroligt skickligt hela boken var skriven. I början trodde jag att det var en sann historia men mot slutet så anade jag att det var lite för bra för att vara sant. I efterordet står det även att det är påhittat allting. Men jag fascineras av hur otroligt duktigt författaren får berättelsen och karaktärerna att bli så verkliga. Sayuri som är huvudrollen i boken berättar om sitt liv, att starta livet i en fattig fiskarby för att säljas för att bli geisha och sedan genom hård träning och avundssjuka och hat bli en av de mest populära geishorna.

När jag läste sista ordet i boken så kände jag mig lite ledsen, jag ville ju veta mer, läsa mer. Men det är väl det som kännetecknar en bra bok?

Betyg:

Den onda viljan - Karin Fossum

Tänkte läsa lite fler Fossum eftersom att jag tyckte att "Döden skall du tåla" var så otroligt bra. Men här blev jag lite besviken. Det är helt klart en läsvärd bok och det är en spännande story, men ibland lite förutsägbar. Det är nog det jag tycker minst om i boken. Däremot så tycker jag att Fossum skriver bra, det är liksom många frågor som man som läsare får fundera mycket på, moraliska frågor och sådär. Jag kommer nog försöka med fler Fossum-böcker :) Jag gillar sättet hon porträtterar människorna i boken.

Betyg:

Regnbågsrummet - Margaret Leroy

På framsidan kan man läsa "Du älskar honom. Men hur väl känner du honom, egentligen?" och amn inser direkt att det är en kärleksbok. Det bygger på lite klassiskt kärlekstema, allt är bra mellan dem i början, det blir strul och på slutet reder de ut allt. Vem skulle inte få lite strul i sjundehimlen när mannen utpekas som pedofil? Det är svårt att veta vad man ska tro. Det är inte alltid lätt att veta vad som är sant och vad som är osant...

Det är lite tant-snusk-varning på boken. I början är det mycket snusk, lite mer än vad jag vill läsa...

Betyg:

Nu har jag och Fritz varit nere i mina föräldrars sommarstuga och haft lite semester. Det betyder ingen dator, usel täckning på mobilen och i år även strålande sol, grym hetta så även TV:n förblev svart och tyst. Det har varit otroligt skönt. Jag har umgåtts med mor och far men även passat på att träffa kompisar. Jag har läst böcker och badat och njutit av tillvaron. Sånt som man ska göra på sin semester. Kan väl erkänna att det var lite väl varmt för min smak, framför allt på nätterna när man skulle försöka sova. På landet finns det ju alla möjliga djur (och omöjliga också käns det som) som vill äta på en. Myggor och knott, så klart, men även bromsar, fäflugor, blinningar och säkert fler djur men man vet inte ens vad det är för något. Jag klarade mig utan fästingar men Fritz lyckades få på sig så klart. Han höll ju till lite mer i det långa gräset än vad jag gjorde :)

Han fick njuta av tillvaron i sele och långt koppel. Mest för att jag oroar mig att han ska springa ut i skogen eller fara upp i ett träd och inte ta sig ner. Fritz är inte alltid så himla modig....det räcker med steg på grusgången så ville han springa och gömma sig... När rädslan för en gräshoppa lagt sig så åt han faktiskt upp den. Den fem centimeter stora grodan skrämde honom först, men när jag följde med honom så vågade han titta på den iaf. Jag lät honom inte gå så himla nära eftersom katter oftast inte äter grodor, så det vore ju synd om han bara hade ihjäl den.

En dag när jag satt under körsbärsträdet i godan ro så blev Fritz skrämd av något. Han blev verkligen jätterädd! När jag tittade och försöka se något så såg jag bara något som slingrade sig i gräset. Min första tanke var så klart att det var en orm och att det vore ju onödigt om han blev huggormsbiten. Men det var ju ingen orm, utan en kopparödla (som i och för sig ser ut som en orm...). Jag manade på Fritz att vara lite tuff och ge sig i kast med ödlan. Men Fritz gick ju på det enklaste knepet i världen. Ödlan släppte sin svanstipp som då låg och sprattlade medans ödlans själv snabbt for in i skyddet av en stor ormbunke. (Vilket iofs är bra, kopparödlan är ju helt fridlyst i Sverige) Fritz blev otroligt fascinerad av svansbiten.

Han luktade på den. Men blev så klart rädd när den viftade till och slog honom på nosen.... Dock fick han in ett par bett på den...

 

Han låg stilla och vaktade den. När den blev stilla så smällde han till på den och den satte återigen igång att röra på sig.

 

Till sist la han sig utmattad en bit ifrån och svansbiten blev helt still. (Svansen inringad i rött :) )

 

Det tar på krafterna att vara ett rovdjur, men samtidigt vara lite skrämd för stora världen. För övrigt blir man ju nyfiken på hur det där svans-släppet fungerar.... Så jag läste lite på naturhistoriska riksmuseets hemsida om den självstympning och kan därför delge er följande

"Hos ett ryggradsdjur, som hos exempelvis ödlor, har varje svanskota en zon ungefär mitt på kotan, en partiell tvärspricka, utan benvävnad. När speciella muskler kring detta område aktiveras bryts kotan av i två delar. Dessa förluster av kroppsdelar sker utan blodförlust, då även mjukdelarna (muskler och blodkärl) är särskilt ombildade. Då ödlans stjärt består av ett stort antal enskilda kotor ger det djuret en stor möjlighet till att "välja" brottställe beroende på var angriparen tar tag i stjärten. Ofta rör sig den stympade kroppsdelen under en kortare tid. Denna rörelse är till för att attrahera det angripande djuret att attackera den lösa kroppsdelen istället för själva bytesdjuret."

 

Svansen växer ut igen men den blir aldrig lika lång som förut. Nackdelar för ödlan är att de andra ödlorna ser ner på den under iden som svansbiten saknas samt att det går åt energi till att återbilda svansen. Fördelarna är så klart att chansen att överleva ökar...

 

Nu är jag tillbaka i Värmland igen och det är alltid skönt att vara hemma. Igår ägnade jag hela dagen åt att scrappa i Kristinehamn. Det var härligt att träffa kompisarna igen. Fick 1½ LO gjort, visar det en annan dag när det är fotat och fixat.

 

Idag var jag hos Ami i Skattkärr och fikade (mycket trevligt) och kikade in deras hus. Det var verkligen jättefint, jag vill oxå ha hus på sommaren, när gräset inte behöver klippas :) På väg hem lyssnade jag klart på en ljudbok. Jag kan tycka att det är lite (egentligen väldigt mycket) störande när polisen (en enskild som jagar brottslingar på egen hand eftersom han/hon alltid är missförstådd av kollegorna) får tag på mördaren på en enskild plats. Polisen är då i underläge och mördaren är elak, arg och hånfull och ska minsann mörda polisen. Men före det, så MÅSTE mördaren berätta allt. Om alla mord han/hon begått och hur han/hon har gått tillväga och bla bla bla för att sedan döda polisen på ett utdraget sätt och lämna platsen före polisen ens är död. Inte helt otippat ÖVERLEVER ju polisen och allt ordnar sig. Om man nu är en mördare och har mördat ett tiotal personer, varför inte bara skjuta polisen i huvudet eller bröstet eller så....istället för att binda polisen lite taffligt och lägga i vattnet för att polisen ska drunkna? Eller något i den stilen... Varför blir mördaren helt plötsligt vek? Det känns som ett så jäkla enkelt sätt för författare att berätta för oss läsare hur det gått till.... Ja, jag är lite besviken på slutet på den boken... Nu får det bli att läsa klart 'Svinhugg' istället. Den är lite annorlunda.

 

Dagens plus: Fika med Ami

Dagens minus: Att myggbetten aldrig slutar att klia

Dagens fundering: Varför är nattfjärilarna framme på natten när de är så otroligt förtjusta i ljuset (tända lmapor och sådär....)?